Here we go again!

Japp såhär länge klarade jag mig utan min medicin för händerna denna gången.  Den är olämplig under en graviditet så har haft uppehåll nu men jag känner mer och mer att den behövs igen. Så himla trist att ha kroniskt ont och det enda som hjälper är att ha händerna helt still. Och ja det är ju ingen nyhet för mig direkt men kan väl få önska sig en kropp som hade klarat mer än 10 år innan den blev permanent förstörd eller ja skadad låter bättre.

 

Hur jag nu skulle kunna lyckas med det med två barn och hus är för mig en gåta. Och dessutom ett brinnande handarbets intresse på det så är det stört omöjligt.

Sen jag vet att börja sticka på en kofta är sjukt osmart och bara kommer ge mig en bitterhet över kroppens begränsningar och mer ont än nu. Men det är en perfekt kvällssyssla och denna med bred mudd och knappar. Och ja jag blev kär i denna petrol blå skönhet med plupparna från första stund!

20160701_084656

Och visst är den fin!? Ifrån boken Klassisk Stickning av Lise-Lotter Lystrup.

Gjorde en provlapp på tekniken igårkväll och ja den kommer bli kul att göra och så läckert!

20160630_160623

Men nu var det ju det med händerna då… Kroppen sviker mig och protesterar där hjärnan inte vill förstå.

Ja en sak vet jag i alla fall, jag kommer ta god tid på mig. Och det är långt kvar till kallare väder som tur är ….än så länge i varje fall.